Burman sägs vara en bra familjekatt. Den är livlig, lekfull och trots sitt väna yttre är det en robust och muskulös katt. Detta är dessutom en intelligent och nyfiken katt som gärna vill vara med sin familj i vardagen. Tyvärr kan även denna ras drabbas av en del hälsobesvär.

Ärftliga sjukdomar

Burman har anlag för en del ärftliga sjukdomar och en av dessa kallas GM2. Det är ett samlingsnamn för gangliosidos som innebär att nervcellerna saknar ett enzym som hjälper till att spjälka och transportera ut avfallsprodukter från cellen. De samlas inne i cellen, vilket leder till bestående cellskador. Symtomen på sjukdomen är neurologiska.

Hypokalemi

Hypokalemi innebär att blodets kaliumnivå är för lågt, vilket leder till att musklerna påverkas negativt. Det är en ärftlig gen som forskare numera har identifierat hos burmakatten. Genen är så kallad autosomalt recessiv, vilket innebär att en frisk katt kan paras med en individ som bär på anlaget utan att ungarna blir smittade.

Ett av de tredje största problemen hos burman kallas BHD. Det är en mutation på skallen och som gör att ungarna blir drabbade redan i fosterstadiet. Även denna sjukdom är autosomalt recessiv och båda föräldrarna måste bära på anlaget för att ungen ska bli drabbad. Drabbade ungar blir dödfödda men det går att göra DNA-tester.